Vill du skriva ut hela kapitlet?
Entrepenörer - teknik och affärssinne
Entreprenörer tenderar att komma i vågor. 1900-talets tidiga entreprenörer var en del av verkstadsteknikens, elektricitetens, telefonteknikens och motorteknikens genombrott. Det fanns hundratals av samma sort. Ericsson kunde till exempel ha hetat Brunius eller Öller. Asea kunde ha varit till exempel Luth & Rosén med andra entreprenörer. Separator hade fem-sex utmanare bara i Sverige och SKF nästan lika många.
Precis som i idrottens värld är det bara vinnarna vi känner namnet på. Och precis som där är det ibland små skillnader mellan att vinna eller försvinna. Men det faktum att vinnarna står ensamma i historieböckerna gör att de heroiseras av eftervärlden. Vi riskerar alltså att överskatta betydelsen av vinnarna. För det mesta har dock överskattningen handlat om teknisk genialitet än om affärsmannaskapet.
Det är ingen tvekan om att Sven Wingquist gjorde en epokgörande uppfinning med sitt kullager, men det var likafullt en förbättring av en redan mogen produkt. Och den Nobelprisbelönade Gustaf Dalén fick uppdraget från Lotsverket via företaget Gasackumulator att utveckla ett fyrsystem byggt på en ny fransk metod att lagra acetylengas i ståltuber. Storheten låg i den elegans med vilken han genomförde uppdraget, som krävde 5-6 uppfinningar. De surfade vidare på 1800-talsvågen.
Nästa stora entreprenörvåg handlade ännu mer om den växande medelklassen och dess behov. Assar Gabrielsson och hans vän Gustaf Larsson i SKF fick idén att starta en personbilsfabrik i kullagerfabrikens regi och Volvo föddes. Ett tjugotal svenska företag nosade på samma område. Denne vinnare studerade naturligtvis de amerikanska förebilderna noggrant. Ruben Rausing åkte vid samma tid på stipendium till USA och skådade där framtidens distributionssamhälle. Han kom hem och startade ett förpackningsföretag.
En hel rad företag satsade på spisar, kylskåp och liknande i kölvattnet på Electrolux. I Motala grundade före detta gruvarbetaren och Asea-elmontören Axel Holstensson en elfirma, som på 1920-talet började tillverka radiomottagare under namnet Luxor. Han var naturligtvis inte ensam om det.
Även krigsåren gav utrymme för nya entreprenörinsatser, eftersom exporten mer eller mindre stängdes ute. Till de mindre som gynnades hörde kemiföretaget Perstorp. Men mest tänker man kanske på fotohandlaren Victor Hasselblad, som efter ett militäruppdrag konstruerade den professionella kamera som fortfarande bär hans namn.
Så kom 1950-talet med dess nya tekniska genombrott, petrokemi, jetflyg, kärnkraft och en transportrevolution (gaffeltruckar, lastbilar, nya typer av fartyg och nätverksplanering). Kriget hade koncentrerat utvecklingssatsningarna åt vissa håll. Där kunde man nu förvänta sig fredligare entreprenörer. Men jetflyg, kärnkraft och kemikrackrar var inget för mindre företagare i ett land där riskkapitalet var inlåst i storföretag.
Nästa period kännetecknades av ny livsmedelsteknik och av fritidsprodukter. I matindustrin är Findus den stora stjärnan och företagsledaren heter Lars Anderfeldt, och var VD för Findus. En rad andra företag, sådana som Felix, Bjäre och Dafgård utvecklas men inget företag har jordmån att växa utomlands. KF och bondekooperationen behärskar fältet.
I fritidsindustrin kom Göte Borgström med ABU, spinnspönas Rolls Royce och Stiga som handlade om bordtennisprodukter till en början. Svenskarna köpte fritidsbåtmotorer och sportutrustning från företag som Penta, Jofa och ABC. Radiobolagen, t ex Luxor, ställde om till bandspelare och TV.
Men 1970-talets svenska storföretag blev njurdialysföretaget Gambro, startat av Holger Crafoord från Rausingkretsen. Rausings nya företag TetraPak fick också sitt definitiva internationella genombrott.
I de internationella storföretagen var det inte bara jämmer och elände. En arbetsgrupp mellan L M Ericsson och Televerket tog fram AXE, den ledande elektroniska telefonväxeln och i Astras göteborgska dotterbolag Hässle höll forskarna på att revolutionera läkemedelsvärlden med nytt tänkesätt och storsäljare som Losec och Seloken.
Pharmacia hade börjat utforska den nya biotekniken och statliga Kabis lade ut en beställning på bakterieproducerat tillväxthormon. Allt detta mognade under 1980-talet.
Och på 1980-talet bröt helt oväntat mobilteletekniken igenom efter att svenska Televerket (nuvarande Telia) varit först med ny standard, NMT. Kinneviks Jan Stenbeck fick utmana Televerket med Comviq och Ericssons dotterbolagschef Åke Lundqvist såg till att koncernen blev landets främsta exportsäljare någonsin. En lång rad företag kunde koppla på som underleverantörer i den nya vågen sådana som Allgon, Radiosystem, Nolato m.fl. Mobilteleteknik är fortfarande när detta skrivs den kanske viktigaste grundarvågen under 100-årsperioden. Nästa fas handlar om Internet på mobiltelefon.
Mönstret tycks vara att 1900-talets ”superentreprenör” har varit klart bättre utbildad och språkkunnig än genomsnittet. Mer än hälften var högskoleutbildade och relativt många hade praktiserat utomlands. De tog in nya idéer. De nya tycks följa helt det traditionella mönstret.
A1. Varför behövs utveckling?
Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer. Den ökande konkurrensen gör att företagen hela tiden måste komma med nyheter för att locka köpare. Det kan gälla nya modeller för befintliga produkter, men också sådana som tillfredställer helt nya behov. Utvecklingen innebär också att produkter kan tas fram till lägre priser än tidigare. Allt tack vare konkurrensen.
Vilda produkter och tama
På marknaden finns en mängd produkter. Många av dem har funnits länge. Det är varor och tjänster som människan alltid behöver. Säkert kommer baslivsmedel som smör, bröd, mjölk, frukt och grönsaker samt kläder, skor, möbler, böcker och tidningar alltid att efterfrågas. De är inte särskilt spännande produkter men en viktig del av vår vardag. Vi kan kalla dem för ”tama” produkter.
Nästan varje dag informeras vi dock om nya tekniska framsteg och produkter vi aldrig tidigare hört talas om. För inte så länge sedan var en dator något mycket exklusivt som bara ett fåtal hade sett i verkligheten. Idag är en dator knappast mycket märkvärdigare än en telefon. Datorn har blivit ”tam”.
Det är de ”vilda” produkterna som för utvecklingen framåt. Ny teknik. Kreativ produktutveckling. Nya produkter utan gränser. ”Vilda” produkter, som vi med tiden lär oss använda och inte längre vill vara utan.
Vad är en produkt?
När vi talar om produkter brukar vi mena varor och tjänster som bjuds ut till försäljning på en marknad. Även tjänster är alltså produkter, t ex kallar banker en viss sorts fondsparande för en produkt. Även en charterresa, en sattelitkanal, en musikkonsert, en teaterföreställning etc. är produkter.
Produkter fyller behov
Vad är det egentligen som gör att vi behöver produkter, dvs. varor eller tjänster? Vad är det för drivkrafter inom oss som gör att vi har behov av vissa saker?
En amerikansk psykolog, Abraham Mazlow, menar att människor hela tiden strävar efter att uppfylla olika typer av behov. Han menar också att vi vill uppfylla behoven i en viss ordning. Mazlow beskriver den här ordningen i nedanstående behovstrappa:
Enligt Mazlow har människor en ständig önskan att tillfredställa nya behov. Först kommer de fysiska behoven, t ex mat, dryck och sömn. Därefter kommer behovet av trygghet, t ex säker inkomst, ordnat boende etc. Samhörighet uppnår man i familjen, idrottsklubben eller annan grupp som t ex har en viss livsstil. De flesta vill utöver detta också få viss uppskattning för vad man gör, t ex inom idrotten, på jobbet etc. Många människor vill också känna att de uppnått något i livet, s.k. självförverkligande. T ex bestiga ett berg, resa jorden runt, vinna en tävling, utveckla en ny idé, bli kändis etc.
De två första stegen i Mazlows behovstrappa kallas ofta för primära behov (förstahandsbehov) och de tre översta stegen för sekundära behov (andrahandsbehov). Men Mazlows trappa kan självklart inte förklara alla behov som vi människor har. Det kan t.ex. gälla behov av spänning, avkoppling, nöjen, musik etc.
Teknikutveckling – produktutveckling
Ibland skapas ny teknik som ger upphov till helt nya produkter – och helt nya behov. Som exempel när förbränningsmotorn uppfanns gav den människan ett helt nytt transportmedel, bilen.
Idag utvecklas produkten bil dels formmässigt och dels genom att ny teknik används. Ser man på bilens historia så har den övergripande formen inte ändrats så mycket. Den rullar på fyra hjul har bromspedal, gaspedal, säten, ratt, två eller fyra dörrar. Ändå ser en Volvo S80 helt annorlunda ut jämfört med en T-Ford. Produkten har utvecklats. Likadant är det med tekniken.
Vem utvecklar produkter?
Den som driver ett eget företag är intresserad av och oftast kunnig i den verksamhet det gäller. Han/hon har kanske varit anställd i denna typ av företag tidigare eller känner någon som har ett liknande företag. Vanliga kännetecken hos en blivande företagare är att han upplever behov av frihet och att vara sin egen. Han har samtidigt en känsla för att satsa på nyheter och förändringar. Möjligheten att tjäna lite mer än som anställd finns självklart också någonstans i tankarna. Men det är inte alltid pengarna som är det avgörande när man kör igång ett eget företag.
Man brukar kalla den person som är handlingskraftig, beslutsam och duktig på att ”få saker gjorda” för entreprenör. Entreprenören har en sorts drivkraft inom sig som gör att han dras till nya utmaningar. Han vågar riskera tryggheten för att satsa på nya oprövade projekt, trots att omgivningen ofta undrar: "Hur vågar du börja med något som är så osäkert? Du vet ju inget om chanserna att lyckas - eller riskerna att misslyckas!".
Företagande är alltid osäkert, eftersom det inte finns några garantier för att det ska gå bra. Men det går naturligtvis att minska osäkerheten genom att satsa på kända produkter som man vet säljer bra. Man kanske också känner till konkurrenternas svagheter.
Entreprenör kan även finnas i en helt annan betydelse. En entreprenör utför beställningsarbeten. Exempelvis Skanska bygger hus på uppdrag av en beställare. Underentreprenörer levererar varor och tjänster till en huvudentreprenör, t.ex. så kan Skanska köpa in måleriarbeten från ett fristående måleriföretag. |
Det finns naturligtvis också de som ger sig ut på okända marker med helt nya produkter. En sådan typ av människa brukar kallas för innovatör (innovation = nyhet). Innovatören kanske inte från början vet hur kunderna kommer att reagera. Även här bör man försöka minska osäkerheten genom att undersöka marknadens intresse och t ex testa i mindre skala först.
Mest osäkert lever en uppfinnare som väljer att själv driva företag. Om man har skapat en helt ny produkt från början, är man ofta osäker på hur den fungerar i färdigt skick ute på marknaden eller för kunden. Mycket tid och ofta en del pengar måste läggas ned på att utveckla och pröva den nya produkten. Man måste därefter se till att den går att tillverka på ett effektivt sätt till rimlig kostnad. Samtidigt ska marknaden informeras om produkten och dess fördelar. Det är inte självklart att uppfinnaren är bra på eller har intresse av alla dessa delar av företagandet.
Produktutveckling inom större företag
Såväl entreprenören, innovatören och uppfinnaren (forskaren) kan också finnas inom större företag, t ex Ericsson eller ABB. Det är dock inte alltid lika lätt att få gehör för sina nyskapande idéer i en större organisation som i ett mindre företag. Även om det lyckas så är det inte säkert att idégivaren får ut något extra av det ekonomiskt. Det är därför inte ovanligt att mindre innovativa företag köps av större koncerner för att få tag på nya lovande produkter. Det händer också att idérika personer på större företag lämnar detta för att starta eget.
Exempel 1
Innovatörens roll
Man kan säga att innovatören befinner sig någonstans mellan uppfinnaren (eller forskaren) och entreprenören. Dvs. en person som kan fånga upp idéer från uppfinnare och utveckla dem till säljbara produkter. En uppfinnare kanske inte alltid tänker på vilket behov en produkt ska uppfylla hos eventuella kunder. Uppfinnaren kanske mer ser till sitt eget behov och vilka tekniska lösningar som han kan använda sig av.
Detta är givetvis en bra grund för att teknikutveckling eftersom nya produkter måste tas fram med ett brinnande engagemang tillsammans med idérikedom. Men detta räcker inte, produktens framtid måste också bedömas med s.k. kommersiella hänsyn. Då menas att det måste finna ett behov som produkten uppfyller och som tillräckligt många kunder är villiga att betala för.
Innovatörens roll är att bedöma och ta fram underlag för att visa att produkten kan få kommersiell framgång. Med hjälp av dessa underlag måste han få ett företag eller den företagsledningen att satsa på tillverkning av den nya produkten. Att satsa på fortsatt produktutveckling och nya produktidéer innebär alltid ekonomiska risker. Detta är man väl medveten om i de flesta företag.
En del företagsledningar minskar risken så dramatiskt att de inte alls satsar på nya idéer. En sådan inställning kan bli förödande för företaget eftersom befintliga produkter snabbt kan vända neråt i produktlivscykeln. Orsaken kan vara att konkurrenterna kommer med nya tekniska lösningar som lockar kunderna till köp. En annan orsak kan vara att kundernas behov förändras beroende på t ex nya trender. En tredje orsak kan vara ny lagstiftning inom EU som ställer nya säkerhetskrav på produkten.
A1:1. Var finns de vilda produkterna?
A. Titta dig runt i rummet och se om du kan finna en ”vild produkt”.
B. Försök att fundera ut en vild produkt som du har hemma eller som finns i din närmaste omgivning.
C. Varför tror du att det inte finns så mycket ”vilda” produkter i skolans undervisningsmateriel?
Lösning
A1:2. Skillnad mellan vara och tjänst?
Vad är tjänst och vad är vara hos följande yrken:
Frisör, målare, elektriker, advokat, expedit, programmerare, bilmekaniker.
Lösning
A1:3. Sortera olika behov
Vi människor har olika typer av behov.
A. Sortera följande behov som primära och sekundära.
Bostad, arbete, vatten, hemmabioanläggning, jordenruntresa, en hund, gå på restaurang, potatis, lås på dörren, oxfilé, dieseljeans, jacka, sommar/vinterstuga.
B. Sortera ovanstående behov efter fysiska behov, behov av trygghet, samhörighet, uppskattning och självförverkligande.
Lösning
A1:4. Vilka är dina viktigaste behov?
Fundera kring vilka dina fem viktigaste behov är och placera in dessa på de olika stegen i Maslows behovstrappa. Jämför sedan med en kamrats ”trappa”. På vilka steg är ni lika och på vilka skiljer ni er år.
Lösning
A1:5. Viktiga innovationer för mänskligheten
Fundera på vilka innovationer som har haft stor betydelse för mänskligheten.
Lösning
A1:6. Hur är en entreprenör?
A. Vad är utmärkande för hur en entreprenör arbetar?
B. Bill Gates, är han en entreprenör eller en innovatör?
Lösning
A1:7. Varför kan man inte stanna upp?
Varför är det så viktigt att ett företag inte stannar upp utan fortsätter att utveckla sina produkter? Försök komma på några anledningar.
Lösning
A1:8. Utveckla en befintlig produkt
Bengt brukar hålla till i sitt garage om kvällarna och fixa med gamla saker som han har sparat. När hans TV gick sönder en dag monterade han av skärmen och upptäckte att ljudet fortfarande fungerade. TV:n hade blivit en radio. På samma sätt är det när nya produkter utvecklas. LP-plattan blir till CD-skiva som går över till minidisk som blir Mp3-fil. En produkt föder en annan och det är det som driver utvecklingen framåt.
A. Välj en befintlig produkt och utveckla den till en ny.
B. Hur kom du fram till den nya produkten?
C. Fanns det något nytt behov som den nya produkten uppfyllde?
D. Är det en vild eller tam produkt. Motivera.
Lösning
A1:9. Vilka produkter överlever?
Varje dag lanseras nya produkter på marknaden. Trots bra idéer så slår sig inte alla produkter in på marknaden. Varje sommar kommer till exempel en ny glassort som är borta redan nästa sommar, medan 88:an ständigt lever vidare. Vad kan det bero på att i det här fallet 88:an inte försvinner?
A. Välj ut två produkter, en som det har gått bra för och en som har haft svårt att överleva. Ta hjälp av tidningar för att komma på produkter.
B. Diskutera varför det har gått bra för den ena produkten och sämre för den andra.
C. Vilka faktorer förutom en bra idé spelar in när en produkt ska lanseras?
D. Vad kunde den produkten som inte tagit sig in på marknaden gjort annorlunda?
